Planering idrott

v.2
v.3	Hinderbana	Hinderbana
v.4	Innebandy	Innebandy
v.5	Boxning	Boxning
v.6	Badminton/Bordtennis	Badminton/Bordtennis
v.7	Volleyboll	Volleyboll
v.8	Fotboll	Fotboll
v.10	Dans	Dans
v.11	Dans	Dans
v.12	Dans	Dans
v.13	Parkour	Parkour
v.15	Gymnastik	Gymnastik
v.16	Gymnastik	Gymnastik
v.17	Elevens val	Elevens val
v.18	Uteidrott	Uteidrott
v.19	Orientering	Orientering
v.20	Orientering	Orientering
v.21	Elevens val	Elevens val
v.22	Utelekar	Utelekar

Version 20171206

Bloggen kommer att bytas ut mot skolplattformen

Under februari kommer vi att succesivt gå över till skolplattformen, denna blogg kommer med det att försvinna. Skolplattformen har dessvärre än så länge inget komplett prov eller läxschema, därför har skolan skapat ett forum, padlet, där ni föräldrar och barnen själva kan gå in för att se läxor och prov. Här kan ni lätt följa med och förhoppningsvis även få lite framförhållning.


Tryck på länken nedan för att komma åt PADLET

www.padlet.com/grimstaskolan1971/ak7

HÖRNAN

Grimstahörnan åk 7

 

Måndag	Tisdag	Onsdag	Torsdag	Fredag
15.15-16.15 Bakning i hemkunskapen. Åk 6 och 7. Amira	14.30–17.00 Åk 6 och 7 får vara på Hörnan. Läxhjälp.	15.15–16.15 Bollekar med Said i idrottshallen. Åk 6-9.	14.30-17.00 Åk 6 och 7 får vara på Hörnan. Läxhjälp.	15.00 -16.30 Film på Hörnan. Åk 6 och 7.
15.15-16.15 Uteaktivitet. Said Åk 6-7.			15.00-16.15 Fotboll i idrottshallen. Åk 6-9.	16.30 Hörnan stänger för åk 6 och 7.

 

 

Åk 6 och 7 får vara på Hörnan på tisdagar, torsdagar och fredagar.

På måndagar, onsdagar och torsdagar får åk 6 och 7 delta i de aktiviteter som erbjuds.

Måndag till torsdag stänger Hörnan kl.17.00.

På fredagar stänger Hörnan kl.16.30 för åk 6 och 7.

NO läxförhör på fredag den 25 jan

BAKTERIER      Film Virus och bakterier Bakterier är varken växter eller djur utan tillhör en egen grupp som kallas "Prokaryoter" som betyder före kärna. Det finns två olika typer av bakterier, Arkeer och Eu bakterier. Arkeerna är några av de första livsformerna på jordklotet och skapades för 3 miljarder år sedan. De finns fortfarande kvar och kan leva på platser där inget annat liv överlever. Vanliga bakterier kallas för EU bakterier och  består av en enda cell. Vi människor är uppbyggda av miljoner celler, men en bakterie består alltså bara av en enda cell. Det är dessutom en mycket enklare slags cell än de som finns i våra kroppar  och saknar cellkärna. Deras DNA ligger utspritt i cellen. Bakterier är mycket små, 0,01 - 0,001 mm långa. Man måste alltså ha ett bra mikroskop om man ska kunna se dem alls. Bakterier förökar sig genom att dela sig. En del klarar av att dela sig ca var 20 minut. Det betyder att på en timme har en bakterie blivit 8, på två timmar 64. Inom två dygn skulle dessa bakterier vara så många att de skulle fylla hela jordklotets volym! Nu händer det gudskelov aldrig att bakterierna kan bli så många för de måste ju ha mat och värme och annat för att kunna dela sig. Desto fler de blir desto mindre mat finns kvar vilket gör att delningen avstannar. De finns praktiskt taget överallt på jorden och klarar sig t.o.m. där det inte finns syre! En del bakterier har man hittat när man borrat efter olja på flera kilometers djup i berget. Bakterierna har alltså levt på oljan! De är okänsliga för kyla och klarar att frysas hur länge och mycket som helst. Däremot är de känsliga för värme. Att koka mat är ett bra sätt ta död på bakterierna i maten. De flesta bakterier är visserligen ofarliga, en del t.o.m. mycket bra att ha (några finns i våra tarmar och hjälper oss att tillverka vitaminer så att vi mår bra), men de finns andra som orsakar hemska sjukdomar hos människor och djur. Människan har uppfunnit antibiotika för att klara av dessa "elaka" bakterier, och det går för det mesta bra, men ibland uppstår former av bakterier som antibiotikan inte biter på och då ligger vi illa till. Vi ska ha respekt för bakterierna, de är antagligen kvar på den här planeten långt efter det att vi människor försvunnit ifrån den! Bakteriens förökning Bakterien förökar sig genom celldelning. De bakterier som delar sig snabbast delar sig var 20 minut. 1 --> 2 --> 4 --> 8 --> 16 --> 32 --> 64 --> 128 --> 256 --> 512 --> 1024--> 2048  osv >                                                                                                                           > Antal tiden 0                                                                                        Antal efter 3 h För att en bakterie skal trivas måste miljön vara fuktig och lagom varm. Det skall helst vara mörkt. Skulle miljön vara ogästvänlig, t.ex. kallt och torr, kommer bakterien att bilda vilosporer. Den hamnar då i ett tillstånd som påminner om en djup dvala. Så här kan bakterien överleva i flera 1000 år. Om miljön åter blir gynnsam kommer bakterien att förökar sig igen. Bakterier ställer inte bara till med problem. I naturen finner du bakterier överallt. I naturen hjälper bakterierna till att bryta ned döda växtmaterial och de hjälper alla levande organismer med olika saker som tex matspjälkning. Vi människor har lärt oss döda bakterier med hjälp av en medicin som kallas antibiotika. VIRUS Virus i sig är ingen levande organism då den saknar förbränning och kan inte heller föröka sig själv. Virus är helt beroende av andra levande organismer. Virus är mycket små och syns bara i elektronmikroskop. När ett virus angriper en cell sprutar den in ett ämne i den angripna cellens DNA och tvingar den cellen att börja skapa nya virus. Man kan säga att den kidnappar den nya cellen och tar över cellens alla funktioner. På detta vis kan den producera massor av nya virus ända tills cellen blir så stor att den spricker. När detta sker kan de nya viruskropparna infektera nya friska celler. Vi saknar helt mediciner mot virus och måste då vi drabbas av dessa låta kroppens eget immunförsvar hjälpa oss att bli friska. Det enda man kan göra då är att vila och dricka massor av vatten. Den farligaste influensan som vi haft i modern tid  var spanskasjukan. Den dödade över 40 miljoner människor i början av 1900-talet. Exempel på virussjukdomar är vårtor, munsår, aids, vinterkräksjukan

Fotosyntes

 Film Fotosyntes

Fotosyntesen är en viktig process för alla levande varelser på jorden: den sker i gröna växter som kan fånga upp solljus med hjälp av klorofyllet. Växterna omvandlar solenergi, vatten och koldioxid till druvsocker och syre.

Gröna växter, alger och vissa bakterier har förmågan att binda solens strålar och omvandla dem till socker, samtidigt som de frigör syre.

Därför är fotosyntesen den viktigaste processen för att upprätthålla allt liv på jorden. Nästan allt syre som finns i jordens atmosfär har bildats genom växters, algers och bakteriers fotosyntes.

Fotosyntesen sker i kloroplasterna, som finns i alla gröna växtdelar men framför allt i växternas blad. Kloroplasterna innehåller pigment som suger upp ljusenergi.

Fotosyntesen i kloroplasten är en reaktionskedja med många olika steg, som utgår från koldioxid och vatten. Slutprodukten är socker och syre.

Fotosyntesen kan delas upp i ljusreaktionen och mörkerreaktionen. Ljusreaktionen sker enbart i ljus, medan mörkerreaktionen, som inte kräver ljus, fortsätter med att använda de produkter som bildats i vid ljusreaktionen.

Ljusreaktionen binder ljus och bryter ner vatten och syre. Mörkerreaktionen utgår från koldioxid och vatten som växten tar upp från sin omgivning. Mörkerreaktionen går ut på att framställa socker från koldioxid med hjälp av produkter från ljusreaktionen.

Matematikplanering

Preliminär Planering i Matematik åk v.50- v8         

	Lektion 1		Lektion 2	Lektion 3
V 2	Genomgång enheter och prefix	Enheter och prefix. Uppskatta längder använda rätt prefix Sid 80-83	Enheter och prefix. Uppskatta längder använda rätt prefix Sid 80-83	Enheter och prefix. Sid 80-83
V 3	Geometriska begrepp. Ursmart Arbeta tillsammans sid. 84- 86.	Vinklar. Upskatta,  rita, vinklar och mäta vinklar.	Vinklar. Upskatta,  rita, vinklar och mäta vinklar.	Vinklar Sid. 87-90 Rita Mäta
V 4	Månghörningar och vinkelsumma. Genomgång triangelns vinkelsumma Sid. 91-93	Månghörningar och vinkelsumma. Egenskaper på figurer Sid. 91-94	Historia och samhälle. Läsa gemensamt sedan. Intro omkrets. Sid. 96	Omkrets Sid 97- 98
V 5	Reserv	Introduktion area. Tävling rita figurer. Räkna gemensamt sid.  Sid. 99-100		Geobräden
V 6	Area av parallellogrammer Sid 101-104	Area av parallellogrammer Sid 101-104	Area av trianglar Sid 105- 107	Area av trianglar Sid 105- 107
V7	Problem och kommunikation Sid 108-109			Kap test.
V 8	Rep		Skidresa	Prov

Att kunna till efter avsnittet

Begrepp: Geometri

Enheter, prefix, dimension, parallella linjer, diagonal, vinkel, vinkelspets, sidovinkel, månghörning, vinkelsumma, triangel, parallelltrapets, parallellogram, vinkelben, romb, rektangel, kvadrat, omkrets och area

Metoder: Geometri

·         Enhetsomvandla längder. Tex Hur många meter är 45 dm.

·         Beräkna omkrets på sammansatta och enkla figurer.

·         Beräkna arean på trianglar, fyrhörningar och sammansatta figurer.

·         Mäta och rita vinklar

·         Beräkna hur stor en vinkel är genom att känna till olika figurers vinkelsumma

·         Beräkna sidovinklar